Meningen med livet?

Christoffer ligger i Julle under 20 minuter, på mage över fören. Tittar man på honom ser det ut som om han ligger och filosoferar i solen och har det riktigt skönt. Jag står på akterdäck och diskar morgondisken eftersom färskvattnet snart är slut. När man är 8 personer ombord blir det rejäl åtgång. Vi har 350 liter vatten i tanken och man får nog kalkylera med att den rymmer 25-30 mandygn om man snålar litet. Är man 8 personer blir det 3 dygn totalt. Vår tid i paradiset är utmätt.
Christoffer frågade efter ett tag: -"Pappa, vad är syftet med maneter?" Jag tittade på honom, tänkte till ordentligt och sen tittade jag på den lilla öronmaneten. Ingen tvekan om vem av dem som var mest aktiv just då. :-) Vad jag svarade?

Jag svarade nog att jag inte visste vad maneter är bra för direkt, det vill säga vilket djur i havet som äter maneter (för det så det han frågade - att maneten inte hade ett eget liv utan bara levde för att ätas) i manetens näringskedja (en av tusentals olika näringskedjor). Men jag svarade också att "liv vill liv leva". Är man en manet så funderar man nog inte så mycket på vad man vill med livet eller vad mitt syfte är i detta liv som är mig givet. Ja...man funderar nog inte så mycket alls på någonting. Det bästa jag kan tänka mig isåfall är:
-"Åå....hej.."
-"Åå....hej.."
-"Åå....hej.."
-"Åå....hej.."
-"Åå....hej.."
-"Åå....hej.."
Tills man nästan har kommit nästan en centimeter framåt i havet.

Vi människor funderar på vad syftet är med livet. "Livet är till för att levas, levas fullt ut, fullt här och fullt nu." Det är nog det bästa jag kan komma fram till efter alla olika dykningar i livets krumbukter.

Under vissa stunder när jag är ut-zoomad och sitter och styr min segelbåt flyger tanken iväg. Jag tänker inifrån ett avslappnad drömtillstånd. Min lilla knappnås-stora själ dyker då ner under ytan och finner en helt annan värld. Jag blir nyfiken. Det är en värld som är mer och större än den värld jag ser och lever i. Så mycket känner jag tydligt. Den är också så mycket riktigare - ingen människa som förstör, förbrukar och förbränner.

Jag tänker. "-Det finns ju delfiner." De har troligen ett ännu mer utvecklat själsliv än oss människor. Vad känner de för känslor? Tag en människa. Tag alla tankar och känslor den människan har under en dag. Multiplicera med antal dagar människan lever. Det finns andra människor. Mulitplicera med antalet människor i Sverige, eller på jorden. Det finns hemska upplevelser och underbara upplevelser för varje människa. Allt ger tolkningar och värden och liv och beteendenn och möten med kärlek eller avstånd med rädsla. Holy smoke - det är så mycket att det ju inte går att ta in i mitt förstånd. Jag förstår ju inte ens en New York bo, hur han tänker och handlar, fast han är människa. Allt detta vet jag och upplever själv för jag är människa. Men delfinen då?

Jag vet att jag inte vet något om delfinens känsloliv. Muliplicera med antal delfiner. Det finns andra högt utvecklade däggdjur och valar i havet. Muliplicera med alla dessa individer. Antag att de har tankar och känslor. Tänk om vi är den art som är mer begränsad - om de har mer kärlek, mer möten, mer liv än oss. (Jag läste att ett delfinpar kan ha sex 10-15 gånger per dag. Delfiner är den enda art som förutom människan är en orgastisk art, dvs att de har sex bara för njutning).

Där simmar de i sina hav, kanske har egna favorit landskap därnere på botten, egna favoritvikar, egna fiskeställen. De har inte hus, de har inte infrastruktur, de har inte fordon. Varför skulle de? Om det bara handlar om att leva liv.
Alla dessa eventuella upplevelser och allt det liv de kanske har det är så komplett utanför och bortom min värld. Men ändå så nära. Min själ kommer tillbaka genom hinnan som heter vattenyta - som skiljer allt detta åt. Jag måste skota genoan. Poff, så är det borta men det finns ändå kvar inne i mitt vatten, det jag består av.

Undrar vad sälarna kallar Huvudskär när de skall simma dit och fiska?

Det blev så..

Sommar och solhelg på Huvudskär alltså...
Mer om det strax. Först:

Oskar vill vara med på bild. Här kommer tre av hans vanliga uttryck:

..och här kommer hans viktigaste tanke, ägodel och dröm (här ute i paradiset på havet):

Vi har plaskat, snorklat, haft spa på klippan. Det nyttigaste har väl varit att polera Julle fri från sjögräs, havstulpaner, och smuts.

Och sen kom vi till Huvudskär:

 Vi fick en egen teaterscen som förtöjningsplats. Fyra kilar som hittade spricka och började sjunga så fint till hammarslagen. Vinden skall vara nordostlig och vrida på nord vid 02.00. Vi klarar det fint.

När det kom en annan segelbåt (med vulgär stoooor DIF flagga i akterstaget) flög alla barnen upp, gapade och skrek, hoppade ur kläderna och upp och ner i vattnet.

DIF lade sig på behörigt avstånd. Fint jobbat!

Vår fina teaterscen. Här kommer vi kanske få plats att ligga och sola imorgon.

Tuttti

Denna fina huggorm låg bakom fötterna på oss inne i bergssprickan

Hela fritidsgården

Våga nobba Visby

• Nuvarande Position: Bodskär söder om Stabbo
• Dagens segling: Losskastning Nynäshamn 15.00 – Förtöjning Bodskär 19.15
• Förväntad hamn imorgon: Huvudskär
• Besättning ombord: Hela familjen och Sofia Soori
• Vind och väder: NO 9-14 m/s
• Signifikanta händelser: Hela familjen ombord för första gången på 2 år. Skön löptur i Nynäshamn. Elsa skiter på lådan utom när det kommer en överhalning - då skiter hon i luften på väg genom luften upp ur lådan. Oskar och Christoffer har seglat fantastisk fint hela vägen från Nynäs till Utö. Bunkrat mat på Utö (Lollo och Hanna) medan båten cirkulerade i hamnen (Henrik och Lomah). Sofia och Hanna har lagat vegetarisk pytt till middag som smakade underbart! Sofia och Hanna bakar "White Lady" kladdkaka med vit choklad. Mmmmm. Underbar solnedgång OCH regnbåge som var fantastisk samtidigt.

14.30 Nu är det fullt ös på alla kanaler. Sju vuxna människor, ett barn, en katt, en fjärilslarv håller hov. Alla sjunger sin egen sång och det är underbart. "Bilen", säger Oskar, glöm inte bilen. Han har just köpt en egen bil en Alfa Romeo, trots alla olyckskorpar och föräldrars förmaningar.


15.00. Efter underbar pannkakslunch hade vi ett familjeråd som spårade ur på grund av föregående punkt. Således hade Lollo och jag ett eget toa-möte i vår privata förpik. Då bestämde vi att vi går inte till Gotland. Några av barnen skall hem redan på måndag och några på onsdag. Det blir dyra biljetter för färja hem och mycket fläng för litet njut. Vi tar istället en underbar sol-segling runt Huvudskär.

19.15 förtöjt Bodskär söder om Stabbo.

Nej till Camping

• Nuvarande Position: På svaj i Österfladen vid Nåttarö
• Dagens segling: Ankom Nynäshamn 11.15 - Losskastning Nynäshamn 16.35 - Ankrat 18.20 Nåttarö
• Förväntad hamn imorgon: Nynäshamn för att hämta Clara och Christoffer sedan direkt mot Gotland.
• Besättning ombord: Henke, Lollo, Kalle, Oskar, Hanna och Sofia (Människor). Elsa (katt), Simson (fjärilslarv). 
• Vind och väder: Nordost, 6 m/s.

 
Bränsleförbrukningen är nu mätt exakt. Den är 2,99 liter per timme på 2100 varv per minut på motorn, vid motorgång utan sjö och vind.
Vi tankade fullt i Loftahammar, gick med motor 9,75 timmar till Nynäshamn, tankade 29,2 liter. Det ger 2,99 liter per timme.

Simson har rymt! Vi letade överallt och jag övervägde att sätta upp en skylt i mantåget för kringflygande svalor "Ensam Mumsig Fjärilslarv Här" och sen en stor pil. Beroende på tid skall man väl fundera på vad man letar efter, larv, puppa som hänger någonstans eller en fullblommad fjäril.


Simsom blev återfunnen - som larv - men han var död. Så mycket som Kalle har lekt med den önskar jag den snart döden. Den har nog det mest extrema liv någon fjärilslarv upplevt i historien. Totalt uppvaktad, misshandlad och kränkt som larv. Däremot är dess instinkter intakta. Den har tränat extremt mycket på en av instinkterna - spela död. Simson har således under dagen gått från att vara borta, till att vara död till att vara uppstånden igen från de döda. Halleluja! Amen!


Elsa-katt har kommit ombord nu och blivit sjömanskatt. Simson har fått temporärt lugn och Elsas rivreflexer hårdtestas nu av Kalle. Hon är jättesöt och använder tiden till att bekanta sig med alla skrymslen och vrår ombord. Hon kan gå på lådan jättefint också.


När vi ändå är inne på djuravdelningen har vi nu förstått att Kalles fina djurpark på "Tap Zoo" är massivt finansierad av Louise och Henrik Linder. Apple har sänt oss fina kvitton här på morgonen på många "Bucket of stars" för totalt 1500 SEK. Kalle undanförklarar sig litet lurigt men har nog helt klart för sig att han gjort otillåtna köp.


Vid 15 tiden anlände familjen Norberg till Nynäshamn till vår stora glädje! Vi tog ett glas bubbel och öl i vår sittbrunn och snackade om hur sommaren har varit och var vi skall segla vidare. Efter familjeråd hos oss bestämde vi att det inte är så skönt att övernatta i Nynäshamns gästhamn. Barnen från staden vill ha natur och eget vatten så vi har gått två timmar över till Nåttarö och ligger fint på svaj. Det rullar litet i dyningen men det känns bra att kunna bada i rent vatten.

Morgonstund på lut

• Nuvarande Position: 2 nm sydväst Landsort
• Dagens segling: Losskastning 05.30 från Hävringe
• Förväntad hamn ikväll: Nåttarö
• Besättning ombord: Henke, Lollo kalle och en nässelfjärilslarv.
• Vind och väder: N 7 m/s.

Vi somnade gott 22.45. Klockan 00.40 vaknar vi av ett långsamt ökande ljud, det låter som en grej som slår på skrovet eller...är det inne...aha det är bara skåpsdörren på toan som står öppen och slår nu när den nordliga vinden börjat blåsa. Jag går upp, tittar in  hos Kalle. Tomt i hans hytt. Var är Kalle?!

Jag öppnar dörren till toaletten, jag blir bländad av skärande klart ljus från lampan. Därinne ser jag en manisk rysk sjöman. Han sjunger med ögonen på skaft. Blicken går runt runt på väggarna och hand smäller då och då handen hårt i skottet. Det är Kalle. Han ser mig igenom sin mani och säger: "Jag kunde inte sova och hittade en fluga och då jagar jag den." Så börjar han sjunga igen. "Gå och lägg dig, säger jag." Kalle svarar mellan refrängen och versen: "Jag kan inte sova, sa jag ju."

Då tänker jag: "Ta inte konflikt med denna vilda sjöman nu, bara gå...." Så jag gick in och lade mig med öppen dörr igen. Lollo sov eller låtsades sova. Kalle rumlade runt och sjöng hela sin repertoar om och om igen. Den mest populära låten i hans reptilhjärna sedan Kerstin Dellerts sommarprat igår är sången som Lena Nyman sjöng. Den hette "Tag ett bloss för faster Lilly". Sedan lunch igår har vi hört dessa strofer 297 gånger:
"-....tag eeettt bloss för faster Lilly...."
"-....drag ett halsbloss och svep ett glas rött...." ("Mamma! Vad betyder halsbloss!?")

När vi gick upp låg han där helt virad i lakanet och stendöd - precis som dagen efter för en rysk sjöman som fått litet för mycket vodka. Han sov tills sjön lade sig vid 8.30.

Vi hade satt klockan på 05.30 för att gå upp och gå tidigt. Vi låg på lotskajen och lotsbåten var förvarnad till klockan 6. Då ville vi vara iväg och inte störa, det passade oss dessutom bra för att vi skall hinna till Nynäshamn och hämta Oskar och Hanna kl 11.00.

Nu har vi seglat fint i 3 timmar och tar ytterligare 2 timmar på oss in till hamnen i Nynäs. Vinden har vridit på NO och mojnat och vi måste nog göra några slag inåt när vi har passerat Landsort på ostlig kurs. Frukosten intogs på lut. Vi har gjorde en priuett för en timme sedan och drejade bi för att surra ankaret.

Vattnet som olja

• Nuvarande Position: Mellan Fällbådan och Hävringe under gång
• Dagens segling: Losskastning 11.00 - Förtöjing 22.00 (med 3 timmars promenadpaus och badpaus på liten ö)
• Förväntad hamn imorgon: Nynäshamn vid lunch.
• Besättning ombord: Henke, Lollo Kalle och en nässelfjärilslarv. Virtuell besättning på Kalles Tap Zoo är ytterligare: En drake, en tiger, ett lejon, en taggrygg, en säl, en puma, ett bältdjur, en räääääv, en älg, en "thorny bastard", en apa, fyra gorillor och en herrans massa andra "jursomintegersåmyckerevenju" (Djur som inte ger så mycket revenue - pengar per dag).
• Vind och väder: Nordnordost, 4 m/s under dagen. Nu 0 m/s.

 

Vi stävar i olja över öppet hav. Så känns det och så ser det ut. Det är så otroligt sällsynt att vattnet är helt platt men vi upplever det nu när vi har satt kurs mot Hävringe. Oxelösunds järnverk skymtar i diset om babord. Vi passerade just 50 meter från Fällbådan och den fick sig en honnör.

Tidigare idag var det fin motorgång på autostradan av segel. Många av båtarna som vi mötte hade spinnaker. Det var en snygg parad av båtar vi beskådade. Efter ett tag vred vinden mer till vår fördel och vi hissade på och loggade mellan 5 och 6 knop under 4 timmar. Grejt! Det var den gamla goda seglingen det. Ingen sjö, fin gång och varm sol och hela tiden massa nya båtar att beskåda och kommentera.

Kalle med vår extrapassagerare.

Tidsdokument om algblommning

Havet är som en spegel i den nedgående solen.

Norrut med trio

• Nuvarande Position: Kastat loss från Loftahammar 16.08 - Förtöjt liten ö 17.20
• Dagens segling: Norrut
• Förväntad hamn imorgon: Under segling mot Landsort
• Besättning ombord: Karl Kuling, Louise, Henke
• Vind och väder: Syd, 2 m/s.
• Signifikanta händelser:
•  Ung havsörn flög 100 m vid sidan av Lomah i morse. Vackert!
• Vi har släppt av Ulla och Bengt och Christoffer i Källvik
• Sol har siktats på mänsklig hud

Innan vi släppte förtöjningen i Harstena vid 09.40 fick jag en underbar pratstund med hamnkaptenen på stranden. Härlig man på 77 år. Han gifte sig med en änka som ägde fastighet på ön 2003. Innan dess drev han en camping i Valdemarsvik med framgång under många år.
Änkans fastighet behövde omvårdnad eftersom barnen inte använde Harstena alls, en av dem hade flyttat till Tyskland. De lade in många arbetstimmar, reonverade och fixade, köpte även grannens tomt när den blev tillgänglig. Efter dessa år av jobb och slit känner han sig färdig nu. De har haft underbara dagar och år men nu vill han resa. Deras fastighet är stor, 2 hus och ett antal bodar, skog både på norra och södra ön, vatten på många ställen runt om ön och ett antal fiskebodar på öarna väster om Harstena. De har satt ut fastigheten till försäljning med en mäklares hjälp och de tror att de kan få 5-6 MSEK. Jag blev litet sugen på dedär fiskebodarna. En sådan skulle Lollo och jag vilja ha, vi har talat om det. Givetvis måste de ligga närmare hemmet. Men en dröm är det...

Det var så stilla och fint idag. Närapå bleke hela vägen neråt mot Källvik. Vi har upplevt mycket bättre väder än prognoserna sade för denna veckan och för Ulla och Bam har vi verkligen upplevt alla typer av väder och vindar. Ett härligt tvärsnitt av segling när den är som bäst i hårdvind och många fina ö-stunder och goda minnen. Tack alla vädergudar!

Men...idag har vi fått sol på skinnet. När vi hade släppt av Ulla, Bengt och Christoffer för transport tillbaka till Tranås stävade vi norrut igen. Solen hade brutit igenom och nästan svedde skinnet för första gången på länge. UNDERBART! Vi tog snabbt beslutet att utnyttja denna SOOOOL och fläka ut oss på en klippa. Så nu har vi fått 3 timmar i UV-RECEIVE läge på en kind-varm klippa. Skinnet korvar sig av välbehag och kroppen spinner av välbehag.

Propagandasegling i gammalt vatten

• Dagens segling: Losskastning Häfsö 11.00 - Förtöjning Fyrudden 15.00 - Förtöjning Harstena 17.30
• Förväntad hamn imorgon: Källvik
• Besättning ombord: Henrik, Lollo, Kalle, Christoffer, Ulla och Bengt Linder,
• Vind och väder: Sydost 8 m/s, soligt, 19 grader i luften och 19 i vattnet
• Signifikanta händelser:
• Bengt har styrt nästan hela dagen. Rekord sedan 70-talet.
• Christoffer har styrt med känsla och varit en ypperlig deck-hand. Visar intresse. Skitkul! 
• Kalle har fått en sköldpadda på Tap Zoo (iPhone App) och han skall snart uppgradera sin apa till en tiger (släng dig i väggen Darwin!)
• Ulla och Bam har förtöjt i Fyrudden utan skam, stannat mer än 15 minuter och köpt modern tändare istället för "fyrudden-tändstickor". Vinst på alla cylindrar.
• Rökt Harstena-Flundra inköpt och inmundigad med full njutning.
• Bakat Levin i 25 graders lutning.

Vi har haft en sådan här dag: om vi hade en dag kvar att leva skulle nog några av oss gjort exakt det vi har gjort idag. Vi har haft fin fräsande slör, ätit glass i Fyrudden, njutit av värmen i soldiset och ätit rökt flundra här på Harstena. Får av Eldorado betyget guld!

Innan denna goda middag har Lollo, Christoffer och Henke sprungit en timme upp och ner på stigarna här på Harstena. Bam och Ulla har varit på konstutställning och köpt bröd i bageriet på Harstena medan vi sprang.

Hamnkaptenen sade att den fina bastun som vi bastade i under 70-talet inte längre går att hyra.

Har precis kollat väder; vi kommer få medvind hem igen! Det blir nordlig vind imorgon. Kanske litet för svag men ändå perfekt vindvrid för oss som skall tillbaka till Källvik imorgon.

Värsta blåsiga dagen

• Dagens segling: Losskastning Torrö 11.00 - Förstöjning Häfsö 14.45, 15.00 och 16.00
• Förväntad hamn imorgon:
• Besättning ombord: Henrik, Lollo, Kalle, Christoffer, Ulla och Bengt Linder,
• Vind och väder: Sydost 10-14 m/s, soligt, 20 grader i luften och 19 i vattnet
• Signifikanta händelser: 
• Fantastisk slörsegling i hårdvind norrut
• Julle välte upp och ner i den grova sjön utanför Sladö Ask. Räddningsaktionen tog 20 minuter. Mer nedan.
• Julles fästögla lossade i limmningen.
• Vi hade enormt strul vid förtöjningen vid Ekö utanför Häfsö. Ankaret fäste inte, stark vind drog åt ena hållet och en knops ström drog åt andra och efter 3 försök gav vi upp och letade oss in till en hamn med grundare ankringsmöjligheter vid norra udden på Häfsö. Detta har inte någonsin hänt förut. Tre gånger under tre år har vi fått förtöja om EN gång, aldrig tre.

Njutningen var total när vi seglade ut i den hårda vinden och klara solen.strax norr om Spårö och den majestätiska båken. Friskt och Klart, så kändes det. Vi fick fart på lådan i 12 sekundmeters vind. Just innan vi vände med vinden upp mot Sladö Ask fick vi en karaktäristisk heldusch av en brytande låringsvåg. Alla såg ut som nytvättade hundar i sittbrunnen utom Christoffer som bara låg och garvade.

Bara 3 minuter efteråt kom en jättevåg bakifrån och välte Julle upp och ner. Aj, aj, aj, tänkte jag hur skall vi få upp den snabbt. Den drog som en stor vattenplog ner under ytan och de båda linorna var spända som fiolsträngar. Det blev en veritabel vakuum-sug med hålrummet i den upp och nedvända dingen. Tack gode gud att vi hade två tampar. Detta gjorde att vi till slut kunde lägga en av dessa på vinschen och vinscha hem. Detta tog mycket lång tid på grund av den grova sjön och den dramatiska närheten till bränningar och den trånga farleden vid passagen av Sladö Ask. Det blev ett riktigt drama och enligt vittnen, mig mycket nära stående, använde jag kraftord som började på "helv.." och slutade "...ettte" två gånger. Något objektivt vittne, bandupptagning eller övervakningskamera finns inte som kan styrka någon av versionerna såååå....ingen veeeet riktigt vad som hände tycker jag då. Alla som håller på mig kan skicka ett uppmuntrande mail som stöd i en svår situation. Jag vägrar att lära mig och jag vägrar att växa som människa. Punkt.

Förtöjnings-whiskeyn var god. Mer behöver man inte säga.

Lomahs största besättning hittills

Storlek på båten: 40 fot / 12 meter
Antal personer ombord: 18
Antal segel satta: 0 st
Fart genom vattnet: 0 knop
Bullförbrukning: 25 st / minut
Mariekexförbrukning: 50 / minut
Glädjeindex: 12 av 10
Nostalgivärde: 100 %

"Henke, kommer det inga gäster till oss?" Detta sade Lollo till mig kl 10.00 när vi just dukat av frukosten och njöt av kylan i skinnet efter löpning och bad.

"Jamen både Anders med familj och alla Annas och Karins barn skulle ju komma ner. De kommer nog snart, sade jag."
Sen dammade det till och alla kom. Vi hade först ett underbart möte med Anders med familj i sittbrunnen. Underbara människor. Jag vill åka till Denver och besöka dem. Vi fick en kraftfull inbjudan om att komma och besöka dem i USA. Deal - vi kommer i vår. Tar alla barnen med oss och tar en vecka med skidor och en sol-vecka i Californien.

Sen kom Karin och Anna och alla barnen för att titta på båten och på våra nya fjärilsbäbisar. När vi alla hade suttit och snackat i en halvtimme kom slutligen Ulla, Bengt, Christoffer och Kalle. Då var det som mest 18 personer ombord och båten gick tung i vattnet.

Anders och Dena Larsson

Hela underbara familjen Larsson

Vi avslutade hela denna underbar morgon med att ta ombord hela klanen Karlsson. Vi kastade loss och gick in till Loftahammar och tankade vatten. Alla söta barn körde båten med mungiporna uppe i öronen utom Love som var gryyyymmmt koncentrerad på mötande båtar, grön prick och röd prick. Föredömligt - inte distraheras av pressfotografer, skrål och skrik, bara fokusera och föra båten säkert till hamn. :-)

Milo, Karin, Lovisa, Anna och Love

Kajsa Varg.

Anna, Leon och Lovisa

Fotomodellen Leon

Anna, Milo, Nalle, Karin och Maggan

Systrarna Sisters Anna och Karin

Sjöbjörnen Bengt Linder efter en Atlantkorsning och ett år i Antarktis

Nu har vi stävat genom regn och rusk och lagt oss på svaj vid Torrö i nedre södra kanten av Gudingen. Bakning gånger tre; 50 kardemummabullar fyller varje skrymsle ombord med väldoft, 1 sats levain satt tills imorgon och ett valnötsbröd i ugnen....och jordens godaste jordgubbar / eller jordgummor i magen...(vi är litet noggranna med genusperspektivet här ombord. Exempelvis åker vi i farled varannan dag och  morled varannan dag. Ett fartyg uppvägs varannan gång av ett mortyg.)

Bäbisar

Inför våra ögon ser vi en födelse av liv; tre nässelfjärilar i en burk med lufthål.

Vi fick 4 fjärilspuppor som gåva av Camilla på Åland för 10 dagar sedan. Idag spräckte de tre första sina puppor och vecklade ut sina magnifika vingar. Detta är metamorfos i ordets rätta definition. Total förändring av form.

Till vänster en nyfödd nässelfjäril bredvid sin avlagda puppa.

Nu har vi i familjen 5 barn, 3 fjärilar och en kattunge. Mer om kattungen senare. Oskar och Hanna har hittat en unge på en loppmarknad i Skåne och använder den som hävstång i sin frigörelse från mamma (..som tydligt avrådde från katt i staden och i lägenhet. Hon använde även min lätta allergi som slagträ i debatten utan synbarlig effekt). "Mamma, sade Oskar, Elsa är min katt, hon skall inte dödas, hon skall bo hos mig och vara innekatt, jag skall ta hand om henne. Tänk vad bra det kommer vara bra för Kalle. Sandro och jag är ense: "Hon är ljuset i vår tillvaro här i Skåne". Bilder på Elsa kommer, VAR SÅ SÄKER.

Barndomsvän

Ett annat kärt återseende; Anders Larsson. Jag sprang in i Anders Larsson, hans amerikanska fru Dena och hans fyra söner i ICA butiken i Loftahammar. Skitkul!! Jag har inte sett Anders sedan åren i Åtvidaberg / Linköping. Anders familj är här på Europabesök under två veckor och råkade vara här just nu festligt nog!

Anders, Magnus (hans bror), jag och Rikard tävlade i slalom ihop under 1975-1980. Hundratals tävlingar och helgresor till Värmland, Dalarna, Hälsingland och andra skidlandskap blev det under dessa år. Ibland gick det bra för oss men vissa andra sorgliga tillfällen åkte vi långväga för att tävla och alla åkte ur eller grenslade i första åket och satt där och blängde på varandra vid sidan av backen tills någon började garva stort och ljudligt åt situationen.

Barndomsvatten

Man går inte in i Loftahammar och Källvik om man inte har något ärende dit. Det ligger för långt in i viken. 1970 - 1973 hade vi många ärenden till Loftahammar i min familj. Vi hade vår lilla Vega med segelnummer 373 liggande inne i den nya marinan med två bryggor och litet bojar. Vår Vega hade röd linje och hetta Amanda. Det var inte många som hade röd linje - det kunde man specialbeställa. Det var nog det enda man kunde specialbeställa på den första generationens "havskryssare". Idag kan man specialbeställa allt om man köper ny båt, till och med inredninglayout och hur många hytter man skall ha.

Vår Amanda tog oss till många fina ställen under 4-5 somrar i Östersjön och lade grunden för mitt sjöintresse. Eller också var det så att jag såg hur oroliga båtmanövrarna stundtals var för mamma och pappa och hur de ibland skrek på varann vid spänningsfyllda moment eller när motorn lade av (och det gjorde den vid varje åskväder och vid varje angöring av kritisk kust som jag minns det). Rikard min bror dök alltid ner lääängst fram i förpiken med en Kalle Anka limmad framför ansiktet så fort luften började dofta "shit nu händer det igen!". Den tillfälliga men oförglömliga skräcken / osäkerheten i pappas ansikte när något oväntat hände kanske startade min självpåtagna utbildning. Jag kanske tog kontroll på min egen skräck genom att lära mig hantera båten själv. Jag kunde segla både Vegan och Vernerssons Comfort 30:a själv redan som 14 åring.

Under de somrarna gick jag ju även på seglarskola och senare även sjövärnskår på Spårösund utanför Västervik och lärde mig navigera och segla småbåtar i det extremt smala och strömmande Spårösund (..och ta skit från äldrekursare - men det är en annan story).

Igår kom jag, tillsammans med Lollo, således tillbaka till Källvik och Loftahammar för första gången sedan 1973. Fantastiskt! Källvik såg ut som jag minns det och även Loftahammar (vi åkte in med bil och köpte mat och tittade i marinan). Man går runt och smakar på gamla upplevelser och minnes-sekvenser mer än man ser på det som verkligen finns där i synfältet just då. Man har ett sorts filmglasögon på sig som använder faktiska synintryck som rekvisita för att spela upp en gammal historisk sekvens från samma plats flera decennier tidigare. Där står man med halvöppen mun och förundras och ser förmodligen skitrolig ut. Ingen annan ser ju filmen, bara jag.

Björn Karlsson framför sitt underbara sommarhus i Källvik.

Vi skall ta emot Christoffer och Kalle och mina föräldrar, Ulla och Bengt, ombord idag lördag. Pappa tyckte Källvik var bra för där kan man ställa bilen hos familjen Karlsson, Björn och Margareta Karlsson (Nalle och Maggan). Jag ringde Nalle på väg in i Källvik och styrde inåt. Jag såg till min stora glädje att inte bara Nalle stod på bryggan utan även Anna och Karin, döttrarna, som vi lekt så mycket med under barndommen. Vi seglade och de åkte motorbåt över hela böljan från Kalmar i söder till Stockholm i norr under de åren vi hade Amanda. Karin gick i Rikards klass.

Det var skitkul att träffa hela klanen Karlsson. Vi blev bjudna på middag av alla; Nalle och Maggan, Annas familj med ursöta barn och Karins familj med ursöta barn och en 11 åring som fyllde år just idag. Det blev en helt underbar kväll av minnen, skratt och möten igen som vuxna människor. Som bakgrund och drivmedel var nyfikenheten av hur ett liv kan utvecklas och vilka vändor och utmaningar man möter och hur det utvecklar en människa. Smärta och sjukdom, yrkesval, livsval, utlandsboende och att hitta kärnan i sig själv och i slutet försöka ge den till världen på sitt sätt. Det blev en oförglömlig kväll full av gapflabb, humor och allvar blandat i en underbar kompott. Under tiden hade skocken ungar tagit Lomah i besittning som badplattform och roade sig furstligt med att hoppa i vattnet från båten och från Julle.

Vid elva tiden traskade Lollo och jag ner och lade oss i Lomahs trygga buk och sov oss igenom ytterligare en grymt blixtrande natt med slagregn och åska. Jag hade givetvis glömt stänga ventilen vid navbordet så nu är det plaskblött i rumpan. Kudden torkar nog i solen idag.

Nu i skrivande stund kommer solen för första gången fram genom dimma och gråvädersmoln. Det blir en fin dag med nya säkert nostalgiska upplevelser. Jag har lovat alla barn att få åka med båten till Loftahammar och fylla på vatten. De jublade! Det blir nog en bra start för Ulla och Bam också - komma till Loftahammar med båt. Sen skall vi under tre dagar glida runt i våra gamla hemmavatten och hitta gamla och nya vikar mellan Loftahammar och Spårösund.

Det är förunderligt..

....att vara människa.

Tänk att du är en varelse från en annan verklighet, en annan dimension eller en annan värld. Du kommer på besök till denna världen vi upplever - eller jorden om du vill. Du är av nyfiken och vänskaplig art. Du vill veta. Du vill förstå. Du är. Men du vill förstå hur det ÄR att vara människa. Hur känns det att vandra på jorden? Hur känns det att uppleva jorden om man är en sådan varelse som går där?

Du skulle kunna försöka hitta information för att förstå jorden. Din kartcentral skulle komma upp med något som liknade Google Earth kartor. Du kunde zooma in på det vi kallar Häradskär. En gränstrakt som såg splittrad ut, litet grönt och litet blått. Många små grupper grönt och brunt ute i det blåa. Du kunde zooma in och vinkla ner kartan så du såg hus och vikar. Tänk vad du kunde kartlägga allt som försigick här på jorden om du hittade signalerna som vi kallar internet. Koppla ihop det du sett på Google Earth och du skulle kunna sakta glida uppför floder till städer. Flyga över fält och åkrar och hitta konstigare saker än du trodde var möjliga.

När jag var liten såg jag en kortfilm från Tjeckien om just något liknande detta. Det var en utomjording som såg jorden genom ett teleskop långt utifrån solsystemet. Han kom fram till att det fanns "fyrkantiga saker" som rörde sig här på jorden och styrde jorden (bilar) och att det ibland kunde skönjas små bakterieliknande kvalster som ibland hoppade in och ut ur de fyrkantiga sakerna. Skulle man ta kontakt med den livsform som fanns här på jorden skulle man hitta ett sätt att närma sig de fyrkantiga sakerna. Det är ett brutalt sätt att visa hur oväsentliga vi människor kanske är i alltets ogreppbara ofantlighet.

Okej du är nu en varelse från en annan verklighet. Hur är det att uppleva känslor? Du vet inte om hur det känns med vinden i ett hår vid en strand. Du vet inte om vad hår är ens. Du vet inte hur det känns när vinden blåser i ditt hår som är litet för långt, som borde klippts för några veckor sedan. Du har inte en aning......

Okej här kommer det:
Vi sprang en löptur på klipporna. Jag sprang före. Jag stannade och vände mig om mot henne, öppnade armarna och tog emot en kropp. Hjärtat slog kraftfullt mot min bröstkorg. Armar höll om min rygg. Jag höll om detta som är en människa, och kände i samma sekund att det är så mycket mer. Två blev ett, ett under en kort sekund utan att det krävdes en kommentar. Jag förstod att jag förstår så oändligt lite men tacksamt tar emot liv. Allt detta i samma punkt där vi stod på en klippa på Häradskär i hård vind och skitväder.

Någon minut senare satte vi oss ned och stirrade in i det gråa vattnet och de kalla vågorna som bröt mot stenstranden, blicken lyfte sig mot horisonten. Jag tänkte. Det jag tänkte var "Kan jag nu sluta tänka. Ja, det kan jag ju - jag nollställer. Ah, skönt." När jag nollställer frigör jag mig från denna världen på ett sätt som ord inte kan beskriva riktigt, både fjärmar mig uppåt i atmosfären samtidigt som jag djupnar och kondenseras i en punkt stor som ett knappnålshuvud inne i mig. Jag finns där totalt men finns inte där överhuvudtaget, samtidigt.

Då kom tanken att herregud vad förunderligt det är att vara människa. Jag upplever vinden i mitt hår. HÄÄÄR. NUUU. Hur skiljer det sig från känslan av att vara nyklippt och ha vind i nyklippt hår? Jo, jag vet skillnaden. Det jag upplever är miljarders gånger mer upplösning på än om en utomjording skulle kolla Google Earth och försöka förstå jordens betingelser. Jag är så rik på upplevelser just NU. Här på denna stranden i detta skitväder. Men jag är fullständigt här på alla kanaler. Underbart. "Är det inte förunderligt att vara människa!?" Om jag blir en ängel skall jag komma ihåg denna stund. Nu för en sekund var jag lika närvarande som ett nyfött barn som ser in i dina ögon.

Jag lärde mig för ett tag sedan detta:
Många av människans perceptioner spelas in samtidigt: temperatur, dofter, ljud, sinnesstämning, hjärtslag, muskelspänning, rörelse och ytterligare ett dussintals perceptioner. Det finns totalt 57 olika perceptionskanaler. Multiplicera detta med antalet mentala intrycksbilder du spelar in under 60 sekunder, så blir det nästan 100 000 begrepp som anförtros åt minnet på en minut!

All information som lagras i minnet är dessutom korsindexerad. Du ser en mås, den bilden korsindexeras med andra bilder på måsar du har i minnet, såväl som all annan information du har om måsar, arter, färger på benen, hur de lever, flyttvägar mm.

Varje mental intrycksbild utgörs av miljontals informationsfragment. Så, sinnet tar in triljoner informationsfragment varje timme. Bara under den senaste halvtimmen eller så, har ditt minne vuxit med nästan 18 000 mentala intrycksbilder, eller någonting i storleksordningen av 7 triljoner informationsfragment (7 000 000 000).

När jag läser detta igen är det ännu mer förunderligt att förstå hur vi människor är ihopsatta och vad det är att vara en människa. Det är så mycket att försöka förstå att det tar stopp. Jag drar tillbaka alla mina energier från den yttre världen till det lilla knappnålshuvudet av närvaro inne i mig och bara sitter där. Tror på något jag inte förstår men är totalt lugn i det. Nu kan allt få hända. Inget gör mig orolig.

Tintomara Arvefors

På kajen i Fyrudden stötte jag på Tinta Arvefors. Skitkul!
Vi tävlade i slalom och kappsegling med hennes bröder Peder och Bod under våra ungdomsår i Östergötland. Tinta var alltid med på en kant.

Hon hade nu en Albin Cirrus och seglade med sina döttrar. Hon hade skiljt sig för två år sen och har ingen ny man ännu.

Häradskär

20-21 juli

 I går tillbringade vi dagen med att byta färskvatten flera gånger. Vattnet både luktade och smakade diesel! Skumt, det måste ha varit bakterier i vattnet vi hinkade på Finska Utö eller också är det lite smuts som har legat och grott under vintern i färskvattentanken.

Vid Fyrudden fyllde vi färskvatten och hade en pysseldag, gnodde och vaxade båten. Precis när vi skulle lämna vår plats vid Fyrudden blev båten, en Jeanneaux 45 oroliga att de inte skulle få vår plats. Det kom en tysk båt och trängde sig fram.

Den feta dottern som satt på rufftaket ombord sa på fullt allvar att det skall de ha klart för dig om den tyska båten skall få "vår plats" kommer de kosta dem 8 hallongrottor och 4 syltmunkar! Så det så!

Under eftermiddagen gick vi ut till Häradskär, ett observationsställe för väder och vind med en helt fantastiskt vacker röd Heidenstams-fyr (samma som på Pater Noster). Sedan vi kom hit i går kväll har det blåst och regnat oavbrutet, så vi passar på att jobba undan när det gäller underhåll och Henrik har coachat några klienter också. Nu har vi just ätit och druckit sill lunch och sjungit "Helan går" så det stod härliga till!

Säl och fågel

Vi glömde skriva om alla naturupplevelser i går. Plötsligt tittar jag upp och ser en säl nyfiket sticka upp sitt huvud 10 meter från båten. Sälen följde efter oss en stund. Tordmule, Tobisgrissla och Svärta flög med oss. Då blev vi påminda om förra sommaren och den stora skillnaden vad det gäller fågellivet i Östersjön och på Nordsjön. När vi seglade till Shetlandsöarna hade vi hela tiden flockar av olika fåglar som följe vår färd så är det inte här. Därför blev vi så glada när fåglarna kom och hälsade på i går!

Det blev mycket Oxelösund och barndom för mig i går för plötsligt ringer Alexandra Bäckström barnbarn till vår granne i Oxelösund och frågar om jag kan viga henne och hennes sambo i september i Stjärnholms kyrka. Vilket förtroende! Klart jag vill hennes mamma var min älskade lekskolefröken och hennes pappa min största idol!

Nu sitter vi mätta och belåtna på klipporna på Gubbö Kupa och ser solen gå ner. Vi har haft en underbar solig kväll med god middag och jordgubbar.

Henrik kommenterar: Vi såg även en död säl som övade ryggsim med buken i vädret.