- Nuvarande Position: N 59 00, O 19 08
- Dagens segling: Losskastning Rödlöga 12.30 – Kurs mot Gotska Sandön
- Förväntad hamn imorgon: Gotska Sandön och senare Visby
- Besättning ombord: Henke, Lollo och Kalle
- Vind och väder: Nordost, 2 m/s.
Det nya ljudet i båten detta året är ”pip” eller ”pip, pip” eller om det är riktigt illa ”pip, pip, pip, pip, pip”. Dessa pip kommer från laddregulatorn och det första pipet indikerar att laddningen i batteriet har gått under 12 volt. Tre pip betyder ahmen herregu ladda bah, nu är det nere i 11,4 volt”. Fem pip är inte nådigt, det betyder; ”Hur svårt kan det va? Ladda, ladda, LADDA ditt lata mähä, jag stänger snart av kyl, frys, alla dina roliga apparater om du inte skärper dig.”
Detta, slår det mig, beror på att vi inte kopplat landström mer än en gång under denna sommar hittills. Förra året på resan via Norge till Shetlandsöarna hade vi landström nästan varje dag. Det visar också att vi seglar mer än vi använder motorn i år eftersom batteriet konstant ligger och piper. Det måste vara något fel, eller så drar kylarna väsentligt mycket mer ström än vi har räknat med.
SvD publicerade en mycket fin artikel i söndagsbilagan om långfärdsseglare. Jag kan verkligen rekommendera att läsa den. Jag läste och fastnade igen i suget av långsegling. Tänk att få fortsätta med detta. Leva så nära livet, naturen och i tvåsamhet ombord med Louise. Det är jobbigt att komma hem efter långsegling, här om bord är Louise och jag sällan mer än 3 meter ifrån varandra och när vi kommer hem skall vi vara ifrån, långt ifrån, varandra hela dagen. Varje dag. Usch, det vill jag inte. Så…jag läste vidare och vattnade på drömmen om Lomah som vår långfärdsbåt. Jag läste vidare på de länkar som SvD hade rekommenderat på olika hemsidor:
Jag läste en del andra seglingsbloggar och seglingshemsidor. Jag läste mer om väderinformation på haven och internetaccess under långsegling. Vad är bäst lösning för minst pengar var filtret jag hade i tankarna. Det jag har kommit fram till är att skall vi vara ombord mer än semesterveckorna – göra ett hem av båten – måste bekvämlighet få råda. Lomah är bekväm idag men vi måste ständigt fylla vatten, gasol och ibland bränsle. Det finns saker vi måste modifiera om hon skall funka för våra behov.
Bränsle: Vi måste kunna gå för motor ur stiltjebälten. Vi gör av med 3 liter per timme. En översegling över Atlanten eller ett större hav tar sällan längre än 20-25 dagar med en 40 fotare. De två gånger jag gått över Atlanten har vi motorerat i stiltje totalt c:a 4-5 dagar innan vinden återvänt och farten gått över 5 knop för segel. Således behöver vi bränsle för 4-5 dagars motorgång. Vår bränsletank, eller flera små, skall då rymma minst 3*24*5=360. Vi har en tank på 210 liter så det skulle räcka teoretiskt om vi stöttade med 8 jeepdunkar på 20 liter.
Det finns också två säkerhetsaspekt som kräver gardering. 1) Om det efter stiltje skulle bli överhandsväder, dvs storm eller orkan måste man i många fall stötta med motorn för att få säker gång snett mot sjön. Gång mot sjön kräver mycket bränsle och ibland kan en kuling-storm-kuling hålla på i 2-3 dygn. 2) Skulle alla segel rippa (Det är ju större risk ju färre segel du har. Nu har vi bara det som sitter uppe i riggen; en stor och en genoa.) måste man antingen ha en bra symaskin ombord eller extrasegel. Bekvämlighet i detta läge är att starta pentan och motorera till hamn för permanent lagning. Vi lägger på 3- 4 dygn.
Slutsats: Vi behöver en dubbelt så stor tank som rymmer c:a 700 liter. Det är för trångt för detta ombord på Lomah. Så våra alternativ är att antingen byta båt eller stå ut med stiltjeterror + ha större vädergarderingar + flera omgångar segel ombord (vilket är svårstuvat redan idag).
Sötvatten: Alla problem jag upplevt med och hört om watermakers gör mig skeptisk till denna extra apparat ombord. Bättre att ha vatten ombord för det du behöver, tycker jag. Vi har en tank på 350 liter. Den räcker inte långt. Punkt. Vi fyller vatten jämt. Visserligen har vi inte ofta gått i botten av tanken, eftersom mätaren har en residualvolym på kanske 50 liter (när mätaren står på noll finns 50 liter kvar i tanken). En person ombord hos oss (i svensk värme) gör av med c:a 12-15 liter per dag, vanlig förbrukning. Det räcker alltså till hela familjen c:a 3 dygn. När vi förbrukar vanligt är vi snåla med vatten. Ingen dusch någonsin, disk i sötvatten, allt dricksvatten tas ur kranen (inga petflaskor), torkning och diskbänksjobb, all kokning med sötvatten, skölja grönsaker, borsta tänderna med mera.
Skall vi segla långt måste vi ha vatten för 20 dygn. Du kan använda saltvatten till all disk, till all kroppshygien och ytterligare några andra saker kanske. Säg att man kan få ner förbrukningen till hälften den vägen. Delsumma 6-8 liter per person och dag alltså. Det som adderar åt andra hållet är 1) varmt väder som ger mer vätskeförlust via svettning du måste nog dricka 4 liter vatten per person mot idag c:a 2 liter. Delsumma 8-10 liter per person och dag alltså 2) Klädtvättning. Vi tvättar inte ombord på Lomah idag, alltid i land. Å andra sidan är det inte stort klädbehov på låga latituder. Men låt oss antaga en hink per person och vecka. Det ger ytterligare 2 liter per dag. Delsumma 10-12 liter per person och dag och vi har förlorat det vi sparade på att diska i saltvatten.
Antag att vi är 4 personer på överresa över öppen ocean. Vi räknar på 20 dagar igen och att varje person förbrukar 12 liter per dag. Summan är då 4*20*12=960 liter. Vi har 350 liter och saknar således 254 liter. Det är 12 jeepdunkar eller 170 petflaskor. Det skulle troligen gå att hitta stuvutrymmen för detta. Sen är det aldrig fel med litet reserver.
Slutsats: Det skulle fungera med Lomah som långfärdsbåt om man stuvar extravatten.
Elektricitet och laddning: Det är något fel på elsystemet men jag vet inte vad. Alla batterier var nya när vi köpte båten. Det är inte många gånger vi har haft laddning över 12 volt på displayen trots att vi laddar och laddar. Andra båtar jag har seglat har kunnat ligga på 13 – 13,5 volt på mätaren – eller också drar kylarna så mycket mer än jag är van vid. Vi har ju trots allt två stycken.
Vi har mycket grejor som skall laddas det kräver också mycket el. Vore det intressant att skaffa en diesel generator? Nej, inte för våra behov. Däremot skulle man nog peta in fler solpandeler, byta alla batterier igen, skaffa en vindgenerator eller en släpgenerator för att ladda batteri med. När det gäller 220 volt använder vi idag en inverter som klarar 800 watt. Det räcker för de enklaste behoven men skall vi ha symaskin, och andra tyngre maskiner ombord måste vi nog överväga att sätta en 220 generator direkt på motorn eller köpa en större (dyr) inverter.
För att spara el skulle vi kunna byta ut alla lampor till LED ljus, men eftersom vi inte använder lampor i nämnvärd utsträckning, skulle det nog bara göra marginell skillnad.
Slutsats: Lomah fungerar för långsegling vad gäller elen men skulle behöva en översyn och en förbrukningskalkyl över de vanligaste apparaterna.
Gasol: Vi gör av med en liten bomb gasol per vecka ungefär, nästan oberoende av hur många vi är. Gasoltuber med svensk fattning går att byta endast i Sverige. För utlandsresa måste man hitta annan koppling eller annat system redan i Norge och Danmark är detta ett faktum. Fotogenspis eller gasol är frågan? Jag har inte tillräcklig kunskap idag för att kunna veta vad som är bästa val.
Slutsats: Modifiering av Lomahs gasolkopplingar krävs. Läs på!
Ventilation: Här hemma kan man vara glad om man har ventilationsproblem för då är det sommar och högtryck. Om vi skall segla långt så styr vi kosan söderut, vi är inte intresserade av is och köld. Då kommer vi ha problem med ventilation i Lomah. Redan idag har vi problem med kondens i sängarna i förpiken. Det är dyvått under madrassen varje morgon. Vårt skrov är rött, vackert men det blir grymt varmt i karibisk sol om man inte har vitt skrov. Vi har vitt däck – det är bra.
Slutsats: Lomah är inte rustad för tropisk värme.
Utrymme ombord: Levnadsutrymme är en sak, stuvutrymme en annan. Vi har gott om levnadsutrymme för skärgårdssegling och när man seglar under dagarna och sover vid en ö under nätterna. Det är som ett flytande pensionat. MEN om vi skulle börja segla kappsegling eller långfärdssegling kan man egentligen bara sova i tre positioner ombord en person i förpiken, en person i vardera hytt akteröver. Förpiken är direkt otrevlig att sova i under gång det hissar mycket om det är vågor – långt ifrån krängningscentrum. Alla sängar är dubbelsängar, dvs för breda och det finns inga slingerkojer.
Om vi talar om stuvutrymme. Lomah har inte något egentligt kölsvin på grund av modern platt skrovbyggnation. Vi har skruvat upp några fler durkar för att kunna stuva mat under durkarna. Det får plats en hel del men inte tillräckligt med skåp och luckor för långsegling. Det finns idag inte möjlighet att ha reservsegel ombord i stuvutrymmen akter. Det finns inte heller plats att stuva en ihoprullad Julle, vilket är en förutsättning vid överseglingar. Frukt och mat; vi skulle få sätta upp flera hängmattor och flera korgar i sitsarna men det känns inte som det skulle räcka till om man skall vara 4 personer under 20 dygn, det är 80 middagar, 80 luncher och 80 frukostar.
Slutsats: För litet långseglingsutrymme och för litet stuvningsutrymme för långsegling med Lomah.
Kyl och frys: Vi har två fin-fina restaurangkylar ombord. I år har vi även fått ordning på det aktra skåpet som luktade vidrigt förra året. Det var något i isoleringen av dörren. Vi har fått helt ny dörr av leverantören. Så skall det fungera! Om vi skall segla långt är ett alternativ till att ha färskmat att laga klart middagar och luncher i portionsförpackningar och frysa in som Åsa gjorde på Sway. Underbart enkelt att laga mat under överfärder isåfall. Det kräver dock 1) frysar för många måltider och 2) mycket extra el.
Slutsats: Vi har kyl och frys som räcker om man hushållar, har extra hållbar mjölk och fångar fisk som färskmat. Bekvämare kan man ha det om man bygger om och gör en stooor frys av ena delen av utrymmet. Hur bra kan man isolera och spara el är frågan?
Navigation, satellit, väder och internet: Vi har inte något traditionellt system för väderfax, gribfiler till PC mm. Vi har inte SSB och vi har inte satellit-internet. För satellitnavigation har vi en Radionics plotter C 80 och en AIS mottagare. C 80 är bra men yxig i gränssnittet. Känns 80-tal när man har fingrat på nyare system. De första försök jag gjort med min iPad2 som navigationshjälpmedel är överväldigande positiva. Jag har lyckats hitta iPad appar som laddar ner gribfiler och ger mig uppdaterat väder på minuten. Fantastiskt verkligen! Dessutom har jag från min vän Jörgen Östling i Göteborg fått reda på att man kan installera en AIS mottagare som sänder WiFi till iPaden så att du även får in AIS information om båtar i din närhet. Du skall även kunna lägga in funktioner så att du kan få in kurs, fart, vind parametrar OCH styra autopiloten från din iPad. Hoppas man kan få se en utveckling av detta de närmaste åren.är bra.krov är rött, vackert men det blir grymt varmt i karibisk sol om man inte har vitt skrov. Vi har vitt däck - det styr vi
Det som krävs är internetuppkoppling för fler och fler funktioner ombord; navigation, väder, kontakter med lands och hamnmyndigheter och mer sociala delar som mail, bloggning, bilder och uppdatering av egna hemsidor. Det kommer troligen bara att accelerera. Jag har förstått att Irridium skall sända upp nya satelliter för satellitkommunikation under 2014 och 2015. Detta kan medföra drastiskt sjunkande kostnader för marint internet. Let´s hope.
I år har jag testat mobilt bredband via NMT nätet genom ett abonnemang med företaget som heter Net1. Det fungerar inte alls som jag hoppats på. Dels har jag alltid haft bättre datakontakt med mitt ordinarie Telia 3G abbonemang (och paddans 3G). Dels har modemet strulat och måsta startas om hela tiden. Helpdesk vill skicka mig ett tredje modem eftersom telefonen som skall vara kopplad till detta inte har fungerat alls sen jag skrev kontraktet på båtmässan. Uselt. Jag hoppas verkligen att jag slipper fortsätta med detta elände i 24 månader som jag signat för.
Segling: Lomah seglar bra men vi har ännu inte upplevt henne med värdiga segel. Jag tror vi blir glatt överraskade när vi får nya töj. Om vi skall segla långt är det mycket bekvämt med rullstor och rullfock. Att segla med halv inrullade segel är inte bra alls egentligen. Jag är av den iden att om rullarna slutar fungera måsta man kunna hissa segel på ordinarie sätt som reserv. Vad som saknas är också ett inre förstag (borttagbart helst) för en kutterfock. Det är ett bra sätt att reducera segel och ändå ha power i havssjö.
Säkerhet: Säkerhet är A och O. Vi skall ha livet i behåll helst varje dag för det är så mycket kvar att uppleva. Vad är så säkerhet på ett öppet hav i en plastbalja? Ja, att inte ramla i sjön, att inte slå ihjäl sig på prylar ombord, att inte brand uppstår, att inte gasolen exploderar, att båten flyter, att riggen inte ramlar ner, att motorn startar och går, att eventuella sjukdomar håller sig utanför Lomah och att vi inte kolliderar med andra fartyg (helst då inte piratfartyg eller polisbåtar).
Vi är rätt försiktiga av oss men inte dumförsiktiga så vi missar magnifika upplevelser. Vad vi saknar är egentligen erfarenhet. Varken jag eller Louise har varit i nödsituationer och det är väl det bästa sättet att lära sig. Vad är då näst bäst? Att lära sig av andras erfarenheter, att läsa om dem och att fråga om dem. Jag övade nödsituationer som att täta båtar och släcka bränder mm i flottan men det är ett bra tag sedan. Såhär är det idag:
Ramla i sjön: Vi har alltid på oss flytväst, och om en person är ensam på däck alltid säkerhetslina kopplad (inte i sittbrunnen om det är lugnt väder under 7-8 m/s). Vi saknar EPIRB (nödsändare) antingen lös eller en som sitter på personen som ramlar i eller hennes flytväst. Detta måste vi skaffa om vi skall segla långt. När någon skall upp ombord har vi en bra badplattform i aktern som fungerar bra och en livräddningskrage med lina. Vi har inte tränat in Ma2n1
Inte slå ihjäl sig på prylar ombord: Ja uppmärksamhet och försiktighet så inte bommen kommer flygande, skoten går av eller ankare dinglar lösa. Det viktiga är sjömanskap och att ta det lugnt i alla manövrar som är kritiska, gippar, slag, tilläggningar, losskastningar mm.
Att inte brand uppstår / Gasol: ”Eldrond” i flottan är varje dag att kontrollera att det inte ligger framme brännbart material eller dammråttor i hörnen. Vi håller efter varje dag. Vi är försiktiga med elden. Det vi kan göra extra är att stänga av gasolen vid spisen efter matlagning, det gör vi inte idag.
Att båten flyter: Ja det handlar om att undvika kollisioner med andra båtar eller skräp i vattnet. Utkiken kan alltid bli bättre. Vi använder autopiloten rätt mycket men tittar ofta till havet. Är vi utomskärs tittar jag minst var 15:e minut på natten och ofta hela tiden, då och då, när det är ljust. Skrovgenomföringar är viktiga att kolla framförallt eftersom Lomah ligger i vattnet på vintern. Vi har en kulventil som skall bytas men det beror mer på att handtaget rostat i slagvatten i kölsvinet. Det vi skall göra är att skaffa en livflotte för överseglingar. Idag har vi Julle på släp men det går inte på havet. Vi skall skaffa en för 4 personer oceanfart som skall sitta i akterpulpiten. Jag har redan tittat på några och vet ungefär vad vi skall ha. Dessutom skall vi sätta samman en ”grab-bag” som man tar med sig vid övergivande av fartyget. Däri skall viktiga saker för överlevnad ligga.
Att riggen inte ramlar ner: Det är dags för en rigginspektion innan vi skall segla långt igen. Vi måste gå igenom alla vant, stag och mastens alla delar för att leta sprickor, slitage och andra tecken på utmattning av den stående riggen.
Att motorn startar: Även här är det dags för genomgångar av motorns slitagedelar och att byta filter och olja mm. Vi skall anlita Marianne eller någon annan kunnig person för detta och ha en totalgenomgång för pentan tills nästa säsong.